I vilka situationer kan en dödsbodelägare stämma en annan dödsbodelägare när Boutredningsman tillsatts?

Fråga: I vilka situationer kan en dödsbodelägare stämma en annan dödsbodelägare när Boutredningsman tillsatts?

Svar från AI:

Hej!

En dödsbodelägare kan stämma en annan dödsbodelägare i flera situationer, även när en boutredningsman har tillsatts. Detta kan till exempel ske om en dödsbodelägare anser att den andra dödsbodelägaren har agerat på ett sätt som strider mot dödsbodelägarnas gemensamma intressen, eller om det finns en tvist om hur arvet ska fördelas.

Strid mot gemensamma intressen

Enligt 19 kap. 1 § Ärvdabalken ska en dödsbodelägare inte vidta åtgärder som kan skada de andra dödsbodelägarnas rätt. Om en dödsbodelägare bryter mot denna regel kan de andra dödsbodelägarna stämma denne. Det kan till exempel handla om att en dödsbodelägare säljer tillgångar ur dödsboet utan de andra dödsbodelägarnas samtycke.

Tvist om arvets fördelning

Om det finns en tvist om hur arvet ska fördelas kan en dödsbodelägare stämma en annan dödsbodelägare. Detta kan till exempel ske om en dödsbodelägare anser att denne har rätt till en större del av arvet än vad de andra dödsbodelägarna anser.

Boutredningsman

När en boutredningsman har tillsatts är det denne som förvaltar dödsboet. Boutredningsmannen har till uppgift att se till att dödsboets skulder betalas och att kvarlåtenskapen fördelas mellan dödsbodelägarna. Boutredningsmannen ska agera opartiskt och i dödsbodelägarnas gemensamma intresse. Om en dödsbodelägare anser att boutredningsmannen inte sköter sitt uppdrag på ett korrekt sätt kan denne stämma boutredningsmannen, men inte de andra dödsbodelägarna, för detta.

Det är viktigt att notera att en stämning ska vara en sista utväg. Innan en stämning lämnas in bör dödsbodelägarna försöka lösa tvisten genom förhandlingar eller medling.